Produkterna har noggrant valts ut och innehåller, så långt det går, endast naturliga ingredienser! All by Nature anser att ett naturligt val är bättre för ditt välmående eftersom innehållet harmonierar bättre med din kropp än syntetiskta ingredienser. Även ur miljösynpunkt anser All by Nature att naturliga ingredienser är att föredra framför konstgjorda.

All by Nature eftersträvar ett sortiment där allt är naturligt i den mån det går. All by Nature måste dock framhålla att det inte alltid finns ett naturligt alternativ till vissa produkter. Många viktiga vitaminer går till exempel inte att tillverka av endast naturliga ingredienser. Många av All by Nature’s produkter är även certifierade vilket garanterar hög kvalitet, du kan läsa mer om vilka krav de olika certifieringarna ställer på produkterna på All by Nature’s hemsida.

Alla vet väl att en dusch förbrukar mycket mindre vatten än ett bad, eller? Ett bad förbrukar ca 100 liter vatten och en modern dusch kan lätt göra av med 20 liter vatten i minuten vilket medför att en dusch på mer än fem minuter gör slut på mer än 100 liter vatten. Olika duschmunstycken förbrukar olika mycket vatten så mängden kan självklart variera men tänk efter en stund… Hur länge duschar du? Hur mycket varmvatten förbrukar du? Visst vore det intressant att veta hur mycket vatten som går åt? Kanske kan man göra en tävling i familjen eller huset om vem som kan klara sin morgondusch på effektivast sätt.

Showerdrop är den första enkla och kostnadseffektiva vattenmätaren för duschen i världen. En enkel digital display talar om hur mycket vatten du spenderar under din dusch och ett enkelt larm talar om när du passerat rekommenderad normalförbrukning. Den här enkla lösningen kan spara både pengar och energi och därigenom även miljön! En familj på fyra kan ganska enkelt spara över 40 000 liter vatten och det motsvarar ca 1 ton koldioxid.

Showerdrop kalibreras genom att ta tiden för hur lång tid det tar i just din dusch att fylla upp 1 liter vatten. Sedan kan du hänga eller fästa Showerdrop på ett bra ställe där den syns för alla.
Mått: 10 cm lång

Läs mer om Showerdrop

Det finns gott om människor som hellre hade sålt sin lägenhet innan man köpte, så att man vet vad det är man har att handla för.

Då är magasinering ett mycket bra alternativ.

Tror det finns ett uppdämt behov på marknaden rörande tjänster där man kan magasinera sina möbler men kanske även få hjälp med transporter, brygglån, temporärt boende och liknande. Så att man får livet att gå ihop. Ett helhetsåtagande som saknas litegrann idag.

Här måste man tänka nytt tycker jag. Det finns så himla mycket i livet som pågår just när man flyttar. Ofta gör man sitt livs största affär, och man går (ibland tråkigt nog) igenom en skilsmässa som gör att man har det att tänka på. Och innan man vet ordet av sitter man kanske med en ny lägenhet man egentligen inte ville ha. Så får man sälja den igen några månader senare, sen träffar man en ny person man vill flytta ihop med och måste då igen sälja och köpa nytt.

Vore intressant att ta tag i just denna del. Att erbjuda ett paket med tjänster för människor som måste flytta snabbt men inte riktigt hittat dit de vill bo ännu.

Den här fina krukpressen av godkännt trä pressar med ett enkelt handgrepp fina krukor i 3 storlekar för sådd och plantering. Om du förodlar inomhus kan du ta hela sticklingen och dess papperkruka direkt ut i landet och plantera allt samman där. Pappret förmultnar snabbt och försvinner. Snyggt, praktist och genialt!

Köp produkten här

Saknar du el när du är ute i vildmarken, på sjön eller på resa där inga hål i väggen finns så lånmgt ögat kan nå? Varför inte ladda med lite sol? Solcellsladdaren från Solio Rocstas inbyggda batteri håller  laddning i upp till 1 år och är alltid redo att användas. Den är utformad för tuffa tag och lämpar sig lika bra för den våghalsige äventyraren som den avslappade camparen. Laddaren är vattentät och fästes enkelt med hjälp av den inbyggda karbinhaken.Den är tillverkad av återvunnen PET-plast. Solpanelen täcks av en superstark LEXAN-plast som skyddar dess yta mot stötar och slag. En riktigt smart detalj är laddningssladden som sitter fast i laddarens sida med en smart klicklösning. På så vis slipper du lösa sladdar som riskerar att försvinna. Adaptrar till Samsung3, MiniUSB, MicroUSB, LG3, Female USB och Nokia ingår. Multifunktionell statuslampa/startknapp som visar bland annat batterinivån.
Solcellsladdare med inbyggt batteri. Batteriet grundladdas i vanligt eluttag och underhållsladdas genom solcellerna.

Tider för full laddning av batteriet:
Via vägguttag: 3 timmar
Via USB: 5 timmar
Via solpanel: 8 timmar
Inbyggd karbinhake.
Ger ca 3h extra taltid på en iPhone eller 4h extra taltid på vanlig mobil.
Max Watt: 5W
Batteri: Lithium Ion 3.7V 1000mAh cell
Mått: 198 x 68 x 18 mm
Vikt: 131g

Köp produkten här

Bakgrunden är svart. Kina är numera världens största nedsmutsare, räknat i koldioxidutsläpp. Förbrukningen av kol är enorm och svarar för 70 procent av Kinas energibehov.

Många kinesiska städer är svårt plågade av dålig luft. Sjöar har förgiftats, och nästan hälften av vattnet i landets floder är olämpligt för människor, enligt Kinas miljöministerium.

Och vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december framstod Kina som en av de stora bovarna i dramat. Vittnesmål har gett bilden av kinesiska förhandlare som försvårade en uppgörelse på ett ibland nästan arrogant sätt.

Men samtidigt pågår en bred kinesiskoffensiv för att tackla de egna miljö- och klimatproblemen och göra Kina till en grön stormakt.

Överallt görs investeringar i förnybar energi, minskat slöseri med bränsle, renare teknik, kärnkraft och bekämpning av miljöskadorna. Genom förra årets gigantiska statliga stimulanspaket mot finanskrisens effekter har stödinsatserna till gröna satsningar blivit extra stora.

Det är en koloss som fått upp farten, och det sker på alla fronter – från elbilar, solvärme och vindkraftverk till effektivare kolkraft och nya sätt att bygga städer.

I planerna ingår också att bygga cirka 50 kärnkraftsreaktorer till år 2020. I  dag finns 11 reaktorer i drift.

Många beskriver det som händer i storslagna termer.

–  Kina sov under industriella revolutionen. Hon vaknade under den informationsteknologiska revolutionen. Hon tänker delta fullt ut i den gröna revolutionen.

Så säger Hongkongs förre regeringschef C S Tung, enligt den amerikanske journalisten och författaren Thomas Friedman, som skrivit globaliseringsboken ”Jorden är platt”.

Tungs uttalande återges i en krönika i New York Times i januari. Där målar Thomas Friedman upp väldigheten och tempot i Kinas investeringar i ny energi, och hur det utmanar USA:s företag.

”Kina kommer att dominera den globala produktionen av alla sorters energiutrustning i slutet av detta årtionde”, säger chefen för Hongkongs största kraftbolag enligt Thomas Friedman som drar slutsatsen att Kina kommer göra teknik för ren energi billigare både för egen del och för hela världen.

Även svenskar betonar kraften i de kinesiska initiativen.

–  Det görs väldigt mycket i Kina, vittnar Tony Clark, som är ambassadråd i Peking med ansvar för främjande av svensk miljöteknik på den kinesiska marknaden.

– Allt sker inte med bästa teknik, men det kanske inte behövs för eftersom behoven är så stora. Kineserna drar i gång de mest sagolika projekt och visar stor viljestyrka.

Tusentals företag är redan i gång, och antalet växer snabbt.

Den erfarne kinaexperten Karl Hallding på Stockholm Environment Institute lyfter också fram de internationella följderna.

–  Det kineserna gör på hemmaplan är nu att väldigt snabbt skaffa sig konkurrensför­delar på viktiga nya teknikområden. Den ­utmaningen försöker president Obama ­uppmärksamma i USA, och det kan leda till stora strategiska skiften som sannolikt kommer att påverka världsekonomin mer än ­själva klimat­förändringarna de närmaste tio åren.

Men Kina sitter inte på en massa rättigheter till den mest avancerade miljö- och energitekniken, påpekar han.

–  Kinas konkurrensfördel de närmaste 5–10 åren ligger främst i att ta ned kostnaderna för befintlig miljöteknik och snabbt få ut den på marknaden, säger Karl Hallding.

Det är en genomgripande omställning som ledarna i Kina har beordrat.

Ett mål är att 15 procent av all energi ska komma från förnybara källor år 2020. Lägger man till en ökad användning av kärnkraft kan ”icke-fossila bränslen” svara för omkring 20 procent av Kinas energiförbrukning år 2020, uppger Karl Hallding.

Men även om Kina når dit måste alltså cirka 80 procent av energin i landet vid det ­laget fortfarande komma från mer konventionella källor, i första hand kol.

Ett annat mål är att Kina ska minska sin ­energiförbrukning i förhållande till BNP med 40–45 procent från 2005 till 2020. Det lovade Kina strax före klimatmötet i Köpenhamn. Men eftersom Kinas BNP väntas vara minst dubbelt så stor 2020 som nu lär landets förbrukning av kol vara enorm även då.

Internt har Kina ännu större ambitioner. Redan i femårsplanen för 2006–2010 sattes målet att öka energieffektiviteten i Kina med 20 procent. Samma mål väntas bli upprepat i de två följande femårsplanerna 2011–2020.

Lägger man ihop det med omställningen till renare energikällor kan det minska Kinas koldioxidutsläpp i förhållande till BNP med uppskattningsvis omkring 70 procent från 2005 till 2020, enligt Karl Hallding.

Radikala förändringar väntar alltså. Men det är en svår utmaning för Kina att balansera fortsatt hög tillväxt med renare och effektivare energiförbrukning.

För Kinas gröna teknikbransch innebär ­utmaningarna snabbt växande möjligheter. Det underströks i en uppmärksammad kartläggning som gjordes förra året av nätverket China Greentech Initative – ett forum för cirka 80 västliga och kinesiska företag och organisationer.

Enligt den studien kan Kinas egen marknad för grön teknik växa så snabbt att den omsätter mellan 500 och 1 000 miljarder dollar (runt 3 500–7  000 miljarder kronor) ­redan år 2013.

De siffrorna har citerats många gånger i internationell debatt sedan dess.

Utredningen börjar med att konstatera att Kinas ekonomiska utveckling de senaste 30 åren ”inte liknar någonting som världen ­någonsin har sett.” Efter tre årtionden med snabb industrialisering och en ”formidabel” tillväxt på 10 procent om året är Kina nu världens tredje största ekonomi.

Det har ”resulterat i radikala förbättringar av levnadsstandarden” för många av invånarna, konstaterar rapporten

Kina producerar nu över hälften av all cement och en tredjedel av allt stål och aluminium i världen. Inget annat land förbrukar lika mycket stål, aluminium, koppar, nickel, tenn och ris.

Detta vulkanutbrott av produktion och konsumtion slukar så mycket energi att Kina blivit jordens näst största energiförbrukare, efter USA men långt före trean Ryssland.

Belastningen på miljön är enorm, och Kina beräknas nu stå för mer än 20 procent av alla koldioxidutsläpp i världen. Dessutom lider landet brist på vatten, framför allt i norr.

Problemet är också att energiförbrukningen varit så ineffektiv. Kina behöver tre gånger mer energi i förhållande till sin totala produktion (BNP) än USA och fyra gånger mer än Japan.

Energieffektiviteten i Kina har visserligen förbättrats betydligt de senaste 30 åren, men den är fortfarande en av de sämsta i världen. Det finns också flera svårigheter, bland annat i finansieringen i gröna teknik­företag, enligt rapporten.

Dessa utmaningar har utlöst en serie miljöpolitiska beslut och satsningar i Kina. Och utvecklingen går fort:

•  Vattenkraften byggs ut kraftigt. Målet är att öka dess kapacitet att generera el från 117 gigawatt 2005 till omkring 300 gigawatt 2020.

•  Vindkraften växer snabbare än väntat. År 2008 var den installerade kapaciteten uppe i 12 gigawatt, vilket bara överträffades av USA, Tyskland och Spanien. Målet är 100 ­gigawatt 2020. Men många vindkraftverk i Kina är bara ”uppvisningsprojekt” eftersom de slits så hårt av all sand i luften, varnade vice it-ministern Miao Wei nyligen.

•  Kina är i särklass världsledande när det gäller soluppvärmt vatten. Det används redan i vart tionde kinesiskt hem och Kina tillverkar mer än hälften av all tillverkning av ­utrustning för soluppvärmt vatten i världen.

•  Produktionen av solceller och solpaneler har tagit fart de senaste åren. Den går nästan helt på export och kinesiska företag har omkring 30 procent av världsmarknaden. Men det stora lyftet väntas de kommande åren, och målet är att en kapacitet hemma i Kina på 20 gigawatt 2020.

•  Samma år ska biomassa ge 30 gigawatt. Bioetanol och biodiesel ska minska beroendet av importerad olja.

•  Hållbara städer och ”gröna hus” byggs på allt fler håll. Några har drag av Hammarby Sjöstad, med svenska företag inblandade.

Men utvecklingen är mycket bredare än så. Staten bygger ut det elektrifierade järnvägsnätet för hundratals miljarder kronor. Företag satsar på att bli världsledande på eldrivna bilar, inte minst batteri- och biltillverkaren Build Your Dreams (BYD).

Och elektriska mopeder och cyklar har redan slagit igenom så stort att Kina dominerar helt i världsförsäljningen av sådana fordon.

Än viktigare de närmaste åren är effektiviseringen av befintliga elnät och att minska elförbrukningen i den tunga industrin, byggbranschen och inte minst i cementproduktionen, framhåller Karl Hallding.

I fokus står också att reformera Kinas ­användning av kol. Tusentals små och in­effektiva kolkraftverk har ersatts av större och effektivare. Kina utvecklar också ”ultrasuperkritisk” kolkraft i hopp om att få ut ­ungefär 50 procent mer el per kilo kol, till halva priset jämfört med i USA.

Utbyggnaden av kärnkraften kommer till stor del att ske med utländska leverantörer. Men det finns flaskhalsar både internationellt och inom Kina, till exempel bristen på kärnkraftstekniker, påpekar Karl Hallding.

Källa; http://www.e24.se/

Indiska Suzlon är världens tredje största tillverkare av vindkraftverk. Nu levererar företaget sina första två turbiner till Sverige. Men upp till en tredjedel av beställningen går till svenska företag.

En anledning till detta är klimatdebatten och att förnybar el har blivit allt populärare över hela Europa och i resten av världen, enligt Matthias Rapp, som är vd på Svensk vindenergi.

Men än så länge står vindenergin för en liten del av den totala elproduktionen. Bara två procent av elförbrukningen i Sverige kommer från vindkraft. Under kommande två åren ska omkring 200 nya vindkraftparker läggas till de redan existerande 1.400 vindkraftverk.

Källa: DagensPS