En skånsk greve insåg att det fanns pengar att tjäna på snålblåsten som ven runt hans gods.
I dag har han fått efterföljare bland både västgötska bönder och gotländska fårfarmare.
Att bygga ett eget vindkraftverk är på väg att bli en svensk folkrörelse. Investeringarna är de dubbla, jämfört med i fjol. Inom 20 år kommer var femte kilowatt att komma från vindkraften, tippar experterna.
Men alla jublar inte åt utvecklingen. Det finns även kritiker som talar om “dumhetens propellrar”.
“The answer, my friend, is blowin’ in the wind” hävdade Bob Dylan redan 1962.
Tre decennier senare förstod greve Wathier Hamilton på slottet Barsebäck samma sak. I dag är det 14 år sedan han byggde ett eget vindkraftverk bakom knuten. Döpte på skoj skapelsen till “Barsebäck 3″.
- Ettan och tvåan var ju redan upptagna, skrattar han.
- Det tog sju år, sedan hade investeringen betalat sig. Underhållet är minimalt, det sköts av en firma som smörjer och byter olja en gång om året. Nu gör jag en präktig vinst varje år genom att sälja till de stora elbolagen. Pengarna tickar in medan jag ligger och sover. Det är suveränt.
Bröderna Nils-Göran och Lennart Lundfeldt i Askersund gjorde sammalunda för tre år sedan. På en blåsig bergknalle bakom deras gård står i dag den 104 meter höga “Alva af Hulta” Vindkraftverket är döpt efter Nils-Åkes svärmor.
- Hon blev 104 år gammal och trodde in i det sista att det handlade om ett kärnkraftverk. Vi köpte vindkraftverket nyckelfärdigt för elva miljoner av Dynawind i Kristinehamn. Vi har räknat ut att vi går med vinst inom tio år.
Säger bröderna som i dag säljer elström för runt 80 öre kilowattimmen till energibolaget Kraft & Kultur. Propellern snurrar så fort det blåser mer än 3,5 sekundmeter. Slår av sig själv om det blir storm eller kastbyar som kan hota konstruktionen.
Omkring 35 miljoner får man i dag betala för ett vindkraftverk på två megawatt. Det är vad som krävs för att ge hushållsström till omkring 2 000 personer.
- En klok satsning för exempelvis en by eller några markägare som vill gå samman, tycker regeringens vindkraftssamordnare Agne Hansson.
- Men det går även att skaffa ett litet privat verk för 100 000-150 000 kronor. Tillsammans med solceller klarar det att försörja det egna hushållet. Och för ett sådant behövs sällan ens något tillstånd. Det är bra för mångfalden att så sker. Att vi slipper vara hänvisade enbart till de stora jättarna.
Så sent som den här veckan meddelade fastighetsbolaget Balder att man investerar 79 miljoner kronor i sex vindkraftverk, fyra på Öland och två i Falkenberg.
Allt fler lockas också att arrendera ut några kvadratmeter till elbolagens egna kraftverksbyggen. Att upplåta mark för fyra vindkraftverk kan ge närmare 300 000 kronor i årsinkomst.
- Speciellt i stormgatorna efter Gudrun har det visat sig smart att bygga vindkraftverk. Man tjänar pengar medan skogen växer. Livslängden på ett vindkraftverk är ungefär 25 år. Sedan kan man lätt riva det, om man så vill.
Att använda vinden som kraftkälla är förstås inget nytt påfund. Redan för 200 år sedan snurrade en halv miljon små möllor och väderkvarnar runt om i Europa. Men det är först de senaste tio åren som vindkraften har blivit en lönsam blågul industri.
- Vi hade chansen på 70-talet, men halkade efter i utvecklingen, hävdar den forne energiministern Olof Johansson, C, som i många år har tillhört vindkraftens starkaste förespråkare.
- Hade vi satsat ordentlig på vindkraften redan då hade det gett många nya arbetstillfällen och bättre miljö. I stället blev det danskarna och tyskarna som hakade på.
I dag ligger Sverige med sina 1 200 vindkraftverk långt efter exempelvis Tyskland, som trots sin mindre yta och större befolkning har 17 gånger fler propellrar i gång. Samtidigt ger det oss utrymme för en snabb expansion. Många experter tror att vindkraften inom 20 år kommer att svara för 20 procent av hushållselen, jämfört med drygt 1,5 procent i dag.
- Det här är en av de snabbast växande branscherna i Sverige, säger Bengt Simmingsköld, som sadlade om från folkhögskolelärare till vindkraftverksbyggare efter ett besök i Danmark 1977.
I dag är han vd för Eolus vind AB i Hässleholm med 35 anställda och en omsättning på 1,4 miljarder. 54 nya kraftverk ska hans företag tillverka under 2010.
- Det låga elpriset gjorde att vi hamnade på efterkälken gentemot danskarna och tyskarna, det är sant. Men å andra sidan lärde det oss att bli kostnadsmedvetna. Vi har lärt oss mycket om hur man bygger bättre, hållbarare och effektivare. Vingarnas tyngd, vinklar och storlek, till exempel, eller hur man finner den ultimata rotationshastigheten.
En forskningsrapport från SOM-institutet i Göteborg visar att svensken är mest positiv i världen till vindkraft. 80 procent tycker att man bör satsa mer på just den sektorn, vilket är mer än dubbelt så många än de som tror på biobränslen och fyra gånger mer än de som förespråkar mer kärnkraft.
Men alla är inte lika imponerade av hur vindarna blåser. I skånska Vellinge har kommunalrådet Göran Holm, M, kallat de 48 verken utanför Lillgrund för “dumhetens propellrar”. Han anser att de förfular landskapet.
Samma sak med för detta riksdagsledamoten Helena Bargholtz, FP, som har sett hur hundra meter höga torn har förändrat landskapsbilden runt hennes sommarparadis på södra Gotland.
FÖR OCH EMOT. Olof Johansson gillar vindkraft… Foto: Cornelia Nordström
- Det lät så jättebra i början. Jag vill ju också bevara de sista älvarna. Men nu ser jag den här skogen av propellrar och hur den har förstört ett urgammalt kulturlandskap. Då är det lätt att tycka att vi i stället borde satsa vidare på kärnkraften.
I Arjeplog har man gått så långt att man försökt stoppa utbyggnaden av nya vindkraftverk. Kommunchefen Bo Wallin säger att kommunen är trött på att gång på gång bli överkörd av staten i energifrågor.
- Vi känner att vi blev lurade när det gällde älvarnas utbyggnad. Nu befarar vi att historien ska upprepa sig. Vi har förstås inget emot vindkraften i sig, den är miljövänlig och bra. Men det är ett hån att inte kommunerna får del av vinsterna som genereras. Arjeplog lever dessutom mycket på besöksnäringen. Vi får svårt att locka turisterna som kommer hit för att njuta av en orörd natur, men i stället möts av en skog av propellrar.
Även den så kallade nimbuseffekten, det lågfrekventa brummande som de roterande vingarna kan avge, hamnar på minuskontot. Både Wathier Hamilton i Barsebäck och bröderna Lund-feldt i Askersund hävdar dock att deras kraftverk inte stör någon.
- Jag hör inte ett skvatt trots att jag bor strax intill, säger Wathier Hamilton.
Bengt Simmingsköld, vd för Eolus Vind AB, poängterar dock att utbyggnaden bör ske med varsamhet och hänsyn:
…det gör dock inte Göran Holm. Foto: Ulf Ryd
- Vindkraften är lite som med vargen – det är lättare att tycka om den, om man slipper ha den inpå knuten. Man kan förstå att närboende ibland har synpunkter på ljud, utseende och skuggor. Därför bör man sträva efter att hamna så långt bort ifrån boendet som möjligt. Samtidigt tycks människan vara beredd att accepterar helt andra ljudnivåer när det gäller biltrafik.
Vindkraftsamordnaren Agne Hansson hävdar dock att det blåser goda vindar – i dubbel bemärkelse – på de flesta platser i landet:
- Intresset för vindkraften ökar för varje dag. Vad vi ser just nu är en gryende folkrörelse.
Källa: Expressen
